Efter att ha fått frågan att skriva min förlossningsberättelse med Vilde och ävenför min egen del att kunna blicka tillbaka så kommer den här :)

Fredagen den 17 februari är vi hela lilla familjen på barnens hus så Noel får leka med sina kompisar. Efteråt vid lunchtid ska vi gå och käka lunch och jag börjar må jätte konstigt. Illamående, ont i övre delen i magen, sprängande huvudvärk och bara en konstig känsla. Får knappt i mig någon lunch och skyndar på Micke och Noel för jag vill bara HEM. Hemma lägger jag mig för att försöka vila med får ingen ro och får ondare och ondare i magen. Vi ringer in till förlossningen och förklarar hur jag mår och dom ber oss komma in på kontroll. Ringer mamma som tar med sig Noel hem och kör oss till förlossningen.

Inne på förlossningen så tar dom en massa prover och CTG och allt ser bra ut. Börjar spy som en gris så vi misstänker att det var magsjuka så vi åker hem igen och jag sover i typ tolv timmar. Dagen efter mår jag som vanligt igen!

Lördagen den 18 februari så börjar jag få små blödningar och sen kom den berömdra slemproppen. Ringer in igen och berättar att jag fått blödningar och troligtvis slempropp dom säger att jag ska hålla koll på om det blir mer eller håller i sig så ska vi ringa tillbaka med tanke på att jag var inne dagen innan och mådde konstigt!

Söndag 19 februari vaknar jag halv fyra på natten och känner att det är något som kommer hända och jag kan inte ligga still. Går upp och sätter mig i soffan och börjar få värkar. Dom gör inte så ont och jag tror jag inbillar mig med tanke på att jag har nästan en månad kvar till BF. Så jag klockar värkarna som är 10 minuter mellanrum så jag testar och tar en varm dusch för att se om det bara är falska värkar/för värkar men dom försvinner inte utan blir starkare. Efter att ha suttit och klockan ett bra tag och det blir 8 minuter mellan värkarna och jag fått blödning igen så väcker jag Micke och säger att jag har nog värkar och dom är rätt täta och jag blöder. Han säger åt mig att ringa in men jag står och velar och säger att det är säkert bara falskt alarm vill inte in igen som en tönt :P Men jag ringer in och dom ber mig packa mina saker och komma med en gång. Får lite panik väcker Micke, ringer mamma som får komma hit och ta Noel som sov som en stock :)

06:40 kommer vi in till förlossningen och då gör värkarna ont. Dom sätter på CTG för att mäta värkarna och ha koll på hjärljudet. Efter ett tag gör det SKIT ont och jag ringer på klockan. Barnmorskan ser att jag har ont och gör en undersökning och det visar sig att jag är öppen 7 cm och har gjort det mesta jobbet hemma. Inte så konstigt att jag har ONT :) Vi får en rum och jag säger att jag vill ha epidral med en gång. Värkarna kommer bara tätare och tätare. Allt händer så fort. Får byta om, dom gör koller,  sätter in dropp och sätter på CTG. Mitt i allt kommer narkos läkaren och ska sätta in epidralen börjar känna mig lättnad då jag börjar känna att jag inte klarar av värkarna utan epdiralen. Men när narkosläkaren håller på och ska sätta in epidralen känner jag att jag vill krysta. Dom kollar och säger att visst vill du det. Så i med epdiralen fort och klockan är då 08:30, sätter hål på hinnan och dom byter ställning på mig för att hjärljuden sjunker lite. När jag hämnar på sidan så blir hjärtljuden bra och jag får börja krysta för kung och fosterland :) Krystar som aldrig förr och klockan 08:41 så såg Vilde livet ljus för första gången. Det var en liten Vilde jag fick upp på bröstet, 2945g och 48cm lång!



Så efter fem timmar från första värken är han ute. Så ni kan tänka er att det gick fort och ddet gjorde så jäkla ont då epidralen inte hann värka. Men jag är stolt över att jag klarade det så bra utan bedövning och stödet från mig Micke. Micke var som en ängel och fanns där för mig och stöttade mig, kanske inte riktigt från början då han nog trodde jag fejkade :) Haha!

Den blev kanske lite rörig men det var hela förlossningen för mig med då allt gick fort och jag hade så ont ;) Hann knappt andas ut och fatta att vi skulle föda barn för det hann jag fatta när jag hade Vilde på bröstet och åt den där goda smörgåsbrickan :)