Dagen då Noel kom !!

Måndagen den 6 december vid 15.30 går jag nyvaken efter att ha legat och vilat i cirka 2 timmar till toan för att kissa. När jag är klar så går jag förbi ytterdörren där jag ser att posten har kommit böjer mig då ner för att ta den och känner då hur det "lättar" i magen och det bara rinner ner vatten längst benet och blir en pöl på golvet. Min första tanke är kissar jag mer, hehe! Sätter mig på toa och det rinner ännu mera. Torkar mig och hämtar mobil och ringer min syster börjar då skaka och gråter. När hon svarar så säger jag mitt i gråten jag tror vattnet har gått, och hon säger varför gråter du det är ju bra att vattnet går. Jag skrattar då till och säger jag vet inte det bara kommer, haha! Jag frågar vad jag ska göra nu, var ju alldelles ensammen hemma. Hon säger till mig att ringa till förlossningen och säga vad som hänt och jag gör som hon säger. Dom säger åt mig att komma in men att det inte är så bråttom då vattnet var klart och inge blod i. Så jag ringer min mamma att det är dags för hon skulle köra oss sen ringer jag även till Micke och säger att vattnet har gått och det är nog bra om han kommer hem.

Har nu börjar lugna ner mig och börjar pricka av listan på det vi inte har kunnat packat ner än. Sen ställer jag mig i duschen och plattar sen håret ;) Passar på att slänga i mig lite mackor, fast jag inte var sugen var bara så förväntansfull över vad som ska hända och nervös över smärtan. Strax innan halv fem är Micke hemma som slänger in sig i duschen och sen slänger i sig lite mackor han med. Under tiden vi väntade på mamma så sätter jag mig och skriver ett inlägg i bloggen, haha! Strax efter fem så kommer mamma och Ubbe och hämtar oss.

Vid 17.20 är vi inne på förlossningen. Dom kollar du ifall det var vattnet som hade gått och det var det plus att dom kollade ifall Noel mådde bra vilket han gjorde :) Dom tittade även ifall jag var öppen och hade redan då öppnat mig 3 cm så dom frågar om vi vill stanna eller åka hem vi valde att stanna. Ringer mamma och meddelar att vi kommer stanna och att vi hör av oss så fort det är klart.


Här pratar jag med Bella och berättar läget, här var man fortfarande pigg :)

Nu börjar jag även få värkar, dom gjorde inte så ont till en början. Efter ett tag undersöker som mig för att se om jag öppnat mig mer och är nu öppen 6 cm. Dom frågar mig ifall jag vill ta lavemang och duscha så vid 19.45 tar dom lite tester på mig och det visar att jag har högt blodtryck så dom håller koll på mig. Får även då gå in i ett annat rum där jag får lavemang. Efter att ha fått det sätter jag mig i duschen på en boll och gud vad skönt det var att duscha. Då kommer Micke in och håller mig sällskap. När jag duschat klart så fick jag sätta på mig sånna där sexiga nät trosor och skjorta, haha! Kommer tillbaka till vårat rum och så börjar värkarna komma mera regelbundet och dom börjar göra riktigt ont. Får då lustgas och dom sätter på sån där på magen som mäter värkarna och Noels hjärtljud för att hålla koll hur ofta dom kommer och hur Noel mår.

Tror klockan började närma sig 22 nu och dom undersöker mig igen och är då öppen 8cm och jag väljer då att ta epidral. Kommer in en "icke" svensk kvinna som ska sätta in epidral minns att hon pratade tyst och jag fattade knappt vad hon sa. När hon skulle sätta i den så blev jag så irriterad på henne. När jag väl hade lagt mig till rätta och försökte hålla mig kvar så trotts värkarna som kom så började hon prata om mina tatueringar och frågade vad dom betydde osv. Jag blev så arg och bad henne att sätta i den där j*vla epdiralen så det var klart sen. När allt var klart var jag i himlen :) Kunde då somna till lite då och då.

Vid 01 tror jag det var så gör dom en till undersökning och är då fullt öppen. Nu är det snart över tänkte jag, men så var inte fallet. Klockan tickade iväg och värkarna började avta så jag fick hormonsdropp för att få igång värkarna igen och efter ett tag hjälpte det och nu gör det riktigt ont. Ligger mest och andas i lustgasen, den släppte jag INTE taget om :)

Dom kommer in lite titt som tätt för att känna hur han ligger och han låg 2cm upp och gjorde det lääänge. Fick ställa mig upp och gunga för att försöka få ner honom samtidigt som jag skulle försöka krysta vid varje värk. Och shit vad ont det gjorde kändes som att jag hade ett bowlingklot som låg mellan benen som inte ville komma ut.



Här var det inte roligt minns att jag sa vad har vi gjort, jag vill inte längra :P

Vid 07.00 får vi en ny barnmorka och hon var hur underbar som helst. Hon undersöker mig för att se ifall om det hänt något men läget var som innan. Hon tittar på mig och jag säger jag ger snart upp, hon svarar då men då ser vi till att ni ska få eran bebis snart. Så hon hämtar en kollega och förberedder inför bebis.

Nu tror jag klockan är 07.20 och säger att vi ska testa lite andra metoder än vad jag gjort innan så jag lägger mig på rygg och tar upp benen och hon ber mig att ta tag i mina ben och krysa när en värk kommer. Och jag tar i allt vad jag kan och hon säger att jag är så duktigt och att det börjar hända grejer nu. Efter några krystar så säger hon att vi ska testa att vi ska ha dragkamp med en handduk för att jag ska få mer kraft så han kommer ut. Så jag ligger kvar och tar tag i en handduk som hon håller i så vid varje värk ska jag krysta samtidigt som jag ska dra i handduken och shit vilket kraft jag fick och nu känner jag även hur huvudet sjunker ner och hon säger nu att hon ser huvudet och att det är snart klart. Jag andas ut och väntar in nästa värk och tar då i för kung och fosterland och nu kommer huvudet ut mera och efter tre krystar till så är våran guldklimp ute. Klockan är nu 07.47 den 7 december! Han vägde 3656g och var 51 cm lång.



Det är den mest underbaraste känslan av att få upp honom på bröstet och tårarna sprutar av lycka :) Han var så liten och helt underbar. Vi kunde inte sluta titta på honom, vi är dom lyckligaste!

Det var så skönt när det var över trodde jag, efter att ha undersökt mig så ser dom att en muskel tråd har gått av så jag var tvungen att åka upp och opereras. Efter att ha ammat Noel så åkte jag upp, blev bedövat från mage och neråt samt fick lugnande så jag tror jag låg där uppe i nästan en timme innan dom var klara med att sy. Sen körde dom mig till "uppvakningen" där låg jag i nästan två timmar tills jag bad dom köra ner mig saknade min son som jag knappt fått sätt. Så dom körde ner mig efter att ha gjort lite prover för att se så jag mådde bra och att bedövningen började släppa så jag kunde röra lite på mina ben.

Vid 13 fick vi våran rum på BB och där fick vi även den efterlängtade brickan med "champange" och mackor, det var nog det godaste jag ätit på länge, haha!

Efter all smärta man var med om så kan jag lugnt göra om det, är en sån underbar upplevelse att få vara med om! Absolut det bästa som hänt i mitt liv.


Några timmar efter förlossningen, slitna men lyckliga :)

Har säkert missat att berätta massa saker men jag minns inte så mycket för jag var mest borta av all lustgas/smärta :)


åh ja blir så rörd när ja läser sånt här ;)

2011-01-17 // 19:12:25

berrörande att läsa du har verkligen fått ner din känsla:)

2011-01-17 // 21:17:10

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback